tinalundin.blogg.se

Här bloggar jag om mitt arbete som kriminalinspektör och om mitt stora intresse hästar.

Nell levererar.

Publicerad 2015-05-30 17:28:00 i Allmänt,

Min finaste, finaste dressyrtjej Nell, 5 år e. Highcruiser -De Niro vann sin tredje dressyrstart i livet idag. Hon är så fantastisk ridbar och går framåt med stormsteg. Fick köpa henne vansinnigt billigt, för att hon är parallellförskjuten och intåad. Jag har inte bråttom, så jag hoppas hon håller för min ridning. Det är svårt att tro, att hon reds in i december förra året. Jag kunde sitta ner både på framridningen och på banan idag. Det börjar kännas riktigt bra igen efter mina bäckenbrott i november. Finaste Nell.

Vilket ansvar har vi?

Publicerad 2015-05-10 13:43:00 i Allmänt,

Läste till min glädje, att Agria följt i Svelands spår och startat ett projekt för att rädda utdömda hästar tillbaka till ridning. Det känns stort och riktigt att försäkringsbolagen tar tag i detta. Jag har helt och fullt och fast övertygad om, att alldeles för många hästar döms ut i vårt land. Hästar är inga maskiner, som går bra igen för att de får lite olja eller någon ny del som gått sönder. När man skaffar sig en häst, så ingår risken, att hästen kan få problem med något. Hästar skadar sig. Hela tiden. De flesta skador, som ofta är ganska lätta att åtgärda får de i hagen. Sår, sparkskador och en och annan vrickning. Men skador som kanske är lite mer diffusa beror på helt andra saker. Många, många skador beror på skitdålig ridning helt enkelt. Jag var på hopptävling igår och förundrades återigen över hur tåliga och snälla de flesta hästar är. De står ut med att bli bromsade med skarpa bett, hackade i magen med sporrar och piskade på, för att de stannar när ryttaren först gasar som en tok och sen drar i tyglarna för att det går för fort. Fy för den lede, vad många dåliga ryttare det finns, som rider helt fantastiska hästar med superstammar. Betydligt många fler än vad det finns osunda hästar. Men om man blivit dragen i munnen i varje galoppsprång in emot hinder, men hoppar snällt ändå, så kanske ryggen tar lite stryk så småningom. Vad händer då? Jo hästen blir kanske frambenshalt och när den behandlats där två-tre gånger, så upptäcker man att "den nog har lite tätt mellan ryggkotorna" och sen är cirkusen igång. För ryttaren måste ju absolut tävla och har varken tid eller ork, att vänta ut en konvalescens. Nej, ryttaren måste ju "gå vidare" och köpa en ny häst, som han eller hon kan dra i munnen med ett skarpt bett. Personligen anser jag, att försäkringsbolagen borde ta bort möjligheten till den så kallade A1försäkringen, så kanske det skulle bli slut på alla dessa utdömda hästar. Jag hade förmånen att på nära håll se Hans Dellings fina arbete med utdömda hästar från Sveland. Han har personligen räddat många hästar från att slaktas. Själv fick jag ta hand om ett Bellini-sto, som ansågs oridbar. Hon var väldigt känslig för hjälperna och känslig i munnen och det "var hennes problem". Ryttarn hade inte klarat av detta, utan hästen var utdömd. Jag red stoet några månader utan några som helst problem, sålde henne billigt till en annan ryttare,som hade henne kvar i många år och även tog föl på henne. Jag känner fortfarande värme i hjärtat över, att få ha varit med i ett sådant räddningsprojekt. Ett fint litet sto, som bara var lite för känslig för "normalryttaren". Vi har valt att avla fram känsliga, framåt individer. Det är sådana hästar vi vill ha. Men passar de alla? Nej, de gör ju inte det. Det behövs lite robustare, lugna hästar, som tål att " få fel signaler" till väldigt många ryttare. Men tyvärr är det en omöjlig ekvation, med tanke på vad det kostar att avla, för sådana hästar får man inga stora pengar för. Vi avlar egentligen för en liten del av ryttarna, men hästarna hamnar ofta hos den andra delen av ryttarna, som inte riktigt kan hantera deras kvaliteer och temperament. Tyvärr, tyvärr så tror väldigt många ur den stora gruppen normalryttare dessutom att de tillhör den lilla gruppen av duktiga ryttare. Och drabbade blir våra älskade hästar. Det finns mycket att skriva om dålig och för snabb träning också, men det spar jag till ett annat inlägg. Var rädda om Era hästar!
Skickar med en bild på fantastiska Zentur, som först gick som galoppör, sedan tävlade hoppning och fälttävlan tills han var dryga 20 år. Här går han internationell enstjärnig fälttävlan i Tjeckien med mig i sadeln. Han hade tornutskott som låg helt intill varandra, inta bara tätt. Han hoppade felfritt 1,30 hoppningar och gick tvåstjärnig fälttävlan. Jag red honom uteslutande på hackamore i hoppningen och han var hur fin som helst.

Coach på hopptävling.

Publicerad 2015-05-09 17:54:00 i Allmänt,

Dagen ägnades åt Julia, som startade sin Yamba i en hoppklass i Hofors. Yamba är otroligt ärlig och vill göra rätt, men när hon spänner sig tappar hon bakbensaktiviteten och blir lite kort och snabb i steget. Vi har kämpat hela vintern med att få Yamba att slappna av i bakbenen för att hålla rytmen, hoppa felfritt och kunna byta galopp. Och vi fick ett fint kvitto på all träning. En lugn och fin runda, med fin rytm och med placering blev det idag. Dessutom glädjs jag åt Athos seger i 1,15. Jag förmedlade honom till Jenny förra året och de verkar ha funnit varandra väl. Roligt när ekipagen visar framgångar på banorna. Efter hemkomst till stallet blev det en dressyrlektion för Vera och 23- åriga Berra, still going strong. Jag har full respekt för äldre hästar, som bjuder framåt med spetsade öron och gör sitt allra bästa. Berra blev väldigt fin i bakbenen efter 30 min. Själv har jag världens huvudvärk och tabletter hjälper inte. Tror det beror på all stressen på jobbet. Fullt att göra och nya uppdrag av arbetsgivaren. Från och med måndag ska jag åka runt i länet och gå igenom alla äldre ärenden och se om det går att få fart på utredningarna. Jag börjar i Mora under två veckor. Det blir lite resväg, men en god latte och fullt ös på stereon löser det mesta. Skickar med en bild på fina Athos och Jenny.

Härliga, underbara dagar i ett somrigt Rom

Publicerad 2015-05-05 20:55:00 i Allmänt,

Vi kom hem idag, efter en fyradagars resa till mäktiga Rom. Det var tredje gången vi var där. Rom har blivit en favoritplats. Staden bjuder på makalösa byggnader, som är extra roliga att uppleva tillsammans med byggmästare Tomas. Staden bjuder också riktigt, riktigt god mat. Vi hittade en mysig kvarterskrog där vi åt de flesta måltiderna. Pastan med hummer sista kvällen slog nog allt. Underbart gott med vin från bygden. Tomas och jag hann umgås och vi hann njuta av att ha tid för varandra. Igår gick vi drygt 1,5 mil runt staden för att hinna se allt. Men det är alltid skönt att komma hem igen. Red Nell och ryckte manen på Blissen nu ikväll. Tillbaka till vardagen. Full av ny energi.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela